Hej på er! Kenneth Möllersten från Energimyndigheten som föreläste för oss om "IPCC och vägen framåt" har skickat en hälsning:
Hej alla deltagare i kursen om klimatet och energin!
Det var roligt att träffa er och stort tack för ert aktiva deltagande. Jag har tänkt följa upp min föreläsning lite med anledning dels av att tiden tog slut lite snabbt och att det har hänt en del i vår omvärld sedan vi träffades för en dryg vecka sedan. Ibland går det fort!
FN-processen har gjort stora framsteg sedan klimatet kom upp på agendan i början av 90-talet. För några år sedan enades man om ett tvågradersmål – det kom som en överraskning att det skulle gå att enas om ett så ambitiöst mål. Men det har gått, och går, för långsamt. Det är ont om tid för att hinna minska de klimatpåverkande utsläppen. Om ökningen av den globala medeltemperaturen ska kunna begränsas till två grader måste utsläppskurvan vända neråt före 2030. Som jag sa under föreläsningen kan man ifrågasätta om det kan ske en tillräckligt snabb kursändring för att vi ska kunna klara tvågradersmålet. Att inte klara tvågradersmålet skulle innebära att många människor och ekosystem drabbas hårt av klimatförändringar, men det handlar inte om jordens undergång med skenande klimatförändringar som följd. Och det finns fortfarande gott hopp om att temperaturökningen inte ska behöva passera 2 grader med stor marginal.
Som jag sa under föreläsningen anser jag att FN-processen är nödvändig. Men den har sina brister, allt tar lång tid eftersom alla centrala beslut bygger på koncensus. På min sista slide (presentationen ska finnas upplagd på kursens hemsida) nämnde jag intensiva bilaterala förhandlingar mellan Kina och USA, samt att processer utanför FN pågor. För bara ett par dagar sedan offentliggjordes en uppgörelse mellan Kina och USA!http://www.nytimes.com/2014/11/12/world/asia/china-us-xi-obama-apec.html Uppgörelsen kan få en historisk betydelse – motsättningar mellan världens två ekonomiska supermakter har länge hämmat framsteg i förhandlingarna. När de nu har enats om ambitiösa klimatmål till 2030 blir det mycket lättare att nå resultat i FN-förhandlingarna. Visserligen kan man räkna ut, delvis baserat på de siffror och den statistik som jag presenterade för er, att det inte räcker att Kinas utsläpp börjar minska efter 2030. I alla fall inte om tvågradersmålet ska nås. Men det är hur som helst ett fantastiskt steg framåt som kan sprida ringar på vattnet på många sätt. Det har tänts nytt hopp om att den politiska processen kan börja gå snabbare.
En annan sak som inger hopp är att teknikutvecklingen har kommit med överraskningar. Kostnaden för solenergi har minskat betydligt snabbare än vad de flesta förutsett. Förutsättningarna för investeringar i solenergi och vindenergi är bättre än någonsin!
Det är mycket som är ovisst. En fråga av central betydelse för förberedelserna inför COP21 i Paris är: vilken typ av politiskt system är mest sannolikt att generera tillräckligt ambitiösa åtgärder för att minska de globala utsläppen? Ett skifte från en tro på "juridiskt bindande" till förmån för "nationellt fastställda bidrag", som sannolikt inte att vara bindande enligt internationell rätt, är på gång. På den linjen har Kina och USA inlett sin samverkan. Det blir en spännande tid fram till Paris-mötet!
Ni kan jättegärna höra av er om ni har frågor!
Hälsningar
Kenneth
kenneth.mollersten@energimyndigheten.se